En onsdag i slutet av februari 2012 samlades en grupp forskare och läkare med inriktning mot malignt melanom. Där och då, i universitetets konferenslokal på Medicinareberget, förstod deltagarna inte mötets betydelse. Men det skulle inte bara vara starten på ett helt nytt förhållningssätt till forskning och patienter. Det skulle också komma att öka överlevnadsmöjligheterna för människor med spridd melanomsjukdom
De här samtalen blev starten på det som kallas ett translationellt arbetssätt för cancerforskningen i Göteborg, och det som sedan organiserades i Sahlgrenska Translational Melanoma Group (”SATMEG”).
Forskning på universitetet kopplades mer direkt ihop med forskning nära vården och behandlingen av sjukhusets patienter.
Mötet på Medicinareberget tillkom mer eller mindre av en slump. Några forskare och läkare skulle träffas för att se om det fanns några gemensamma frågor att diskutera. Men slumpen kom att förändra mycket. Och om slumpen hjälps på traven ökar chanserna till att bra saker utvecklas.
Det är en av de viktigaste poängerna Lars Ny vill förmedla. Människor som oplanerat möts över gränserna kan tänka nya tankar tillsammans.
– Jag vill dra isär ridån så att alla aktörer kan se varandra och mötas i nya konstellationer, säger han och beskriver sin vision av Sahlgrenska Lifes funktion som en klustermiljö för translationell forskning.
Då, i februari 2012, var translationell forskning redan ett väletablerat internationellt begrepp. Men cancerforskarna i Göteborg som arbetade med malignt melanom hade inte börjat jobba så på ett mer utvecklat sätt.
– Det var fortfarande inga tydligt öppna dörrar mellan den akademiska forskningen och vården. Världarna möttes inte på ett naturligt sätt, säger Lars Ny.
Om vi utgår från patientens perspektiv, blir vården bättre om, som du säger, världarna möts?
– Det kommer att bli mer naturligt för alla patienter att bli delaktiga i forskning på detta sätt, genom kliniska studier. Det kommer de att märka. Man kommer att ha ökad tillgång till den mest moderna cancerbehandlingen, för den erbjuds främst inom kliniska studier.
En fördel för patienten?
– De som varit med i våra kliniska studier lyfter ofta fram fördelarna för den enskilde. Du får en trygghet och ett närmast optimalt omhändertagande. En läkare och en sköterska med kontinuitet och långsiktigt individanpassad planering med undersökningstider och återbesök. För det är så studierna är upplagda.
– Så önskar man att det skulle vara för alla patienter. Men så är det ju inte.
Med den närhet som kommer finnas inom Sahlgrenska Life är också väldigt viktigt för att snabbare utveckla nya behandlingsmetoder. För det handlar om hur en klinisk studie kommer till ett labb och hur nya behandlingsstrategier sedan kan utvecklas utifrån nya data. Det här handlar i slutändan om patientnyttan, inte bara det teoretiska utan om att det när det är så många områden som kommer samman, finns möjlighet till unika satsningar.
– Om man jämför med många cancersjukhus i Europa så ser vi fördelarna att flera kompetenser samlas på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När till exempel radiologi och leverkirurgi möter den traditionella onkologiska cancerforskningen så blir det en bred kunskapsöverföring, vi får något unikt och ett stort stöd som kommer patienten till nytta.
Och med Sahlgrenska Life kommer inte bara olika kompetenser närmare varandra, utan det blir också enklare och effektivare sätt att arbeta på. Då blir det inte bara eldsjälar som leder samarbeten, utan det blir den etablerade modellen.
– Vi kommer också få se utveckling när det går att jobba med flera projekt, när det blir större resursutnyttjande och volym. Då blir du också mer intressant för externa samarbeten.
Lars Nys förväntningar på Sahlgrenska Life är mycket tydliga. Det handlar om närhet och att stimulera samspel mellan de olika aktörer som bidrar till forskningsresultat och nya behandlingsmetoder. Men det är inte bara de redan fungerande nätverken och personliga kontakterna som skulle gynnas.
– De här broarna mellan Medicinareberget och vården här på sjukhuset har betytt en stor förändring i lättillgänglighet. Jag ser Sahlgrenska Life som en utvidgning av dessa kontaktvägar, så att fler når varandra på ett enklare sätt. Man träffas på ett naturligt sätt i vardagen.
Ett bra exempel på behandling som har blivit möjlig genom samarbete är cellterapi för den allvarliga cancersjukdomen ögonmelanom som Lars Ny jobbar med. Sjukdomen saknar botande behandling, men nu testas behandling med immunceller, tumär-infiltrerade lymfocyter (TILs) som kan fungera som cancerläkemedel mot ögonmelanom som spridits till levern.
Läkemedlet bygger på att man odlar TILs från patientens tumör och gör dessa aktiva så att de kan attackera ögonmelanomceller. Framställningen görs i samarbete med Göteborgs universitet på speciella renrum på cell- och vävnadslaboratorierna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ett kliniskt projekt som genomförs nu har också fått medel från Cancerfonden för att ytterligare utveckla läkemedlet där den första kliniska prövningen med en egen sjukhustillverkad cellprodukt nu är genomförd.
– Det är så jag tror man skapar en integrerad forskningsmiljö, till fromma framförallt för den translationella medicinen, säger Lars Ny.
– Det finns forskning där vi verkligen kan göra nytta för varandra. Då tar man upptäckter från laboratoriet till kliniken. Eller motsatt att man sett något i kliniken, för det till laboratoriet och ser om går att hitta förklaringsmodeller.
Så det där kan vi göra redan i dag. Broarna finns ju?
– Inte på det sättet som Sahlgrenska Life innebär. I dag bygger det fortfarande på etablerade kanaler. Vi hittar de personer vi redan känner i en specifik miljö. Sahlgrenska Life skulle kunna innebära att man öppnar upp detta på ett helt annat sätt. Mer förutsättningslöst som en del i organisationen och infrastrukturen.
Det finns ju mycket som talar för att det skulle fungera, eftersom vi kan titta på exempel från andra delar av världen.
– I och med att sjukhuset nu arbetar för att bli ett comprehensive (både brett och spetsigt) cancercenter blir det också mer naturligt och viktigt att den prekliniska forskningen kommer närmare kliniken.
Professor och proprefekt, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Universitetssjukhusöverläkare vid verksamhet onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ordförande i forskningsrådet för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre samt akademirepresentant i Sahlgrenska Universitetsjukhusets ledningsgrupp.
Bakgrund som forskningsläkare vid AstraZeneca R&D och före detta verksamhetschef samt nodföreståndare på Gothia Forum.
Bedriver klinisk och translationell forskning inom immunterapi vid cancer särskilt hudmelanom och ögonmelanom tillsammans med kollegor på Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
.jpg)
