Sahlgrenska sjukhuset startade 1782. Den första sjukhusbyggnaden låg på Sillgatan, alltså mitt i centrala Göteborg. Efter flera lokalbyten hamnade sjukhuset i Änggårdsbergen 1899. Här har utveckling med patienten i centrum pågått i 120 år.
Arkitekten Lennart Ring har ritat flera sjukhus i Västsverige och varit planeringschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nu är han framför allt pensionär.
– Jag har alltid tyckt om sjukhus. De är så viktiga för samhället och medborgarna. Degamla sjukhusen berättar mycket om den tid de byggdes i, säger han.
Sjukhuset i Änggårdsbergen räknas som det fjärde Sahlgrenska. Men redan 1928 började planeringen för ett femte. Framför allt behövdes ett sjuksköterske- och elevhem, plus lokaler för specialistkliniker. Elevhemmet stod klart 1936 och under 1930- och 40-talet byggdes flera specialistkliniker för bland annat cancer, psykiatri, öron-, näsa-, hals och kvinnosjukvård.
1948 är ett viktigt år i Sahlgrenskas historia. Då bestämde nämligen Sveriges riksdag att Göteborg skulle ha en läkarutbildning. Nu började ett intensivt arbete för att få fram ordentliga, moderna sjukhusbyggnader. Det behövdes ett sammanhållet bygge för akutsjukvård, operation, intensivvård och – inte minst – utbildning.
– Då rev man nästan alla de gamla paviljongerna och byggde Centralkomplexet. Det blev klart 1959 och var otroligt modernt – ett blocksjukhus, som var det alla ville ha, säger Lennart Ring. Centralkomplexets färdigställande markerade också färdigställandet av det ”femte Sahlgrenska”.
Samtidigt som Centralkomplexet byggdes utvecklades även Medicinareberget. På berget fanns sedan tidigare bland annat Barnsjukhuset (Hälsovetarbacken), Sjukhemmet för obotligt sjuka (Änggårdsbacken) och Vanföreanstalten (gamla ortopeden). Nu kompletterades miljön med byggnader för utbildning och forskning.
Klas Anshelm fick efter en tävlingsvinst uppdraget att gestalta det nya området, som utgjordes av Medicinarelängan och några år senare även Biomedicinska biblioteket. Redan vid Medicinarelängans uppförande år 1958 påpekades vikten av en starkare fysisk koppling mot sjukhuset och Sahlgrenska, något som nu, nästan 70 år senare, är på väg att realiseras genom Sahlgrenska Life.
Sahlgrenska Life skapar starkare förutsättningar för sjukvård och forskning. Det är på tiden, tycker Lennart Ring.
– Ända sedan 1990-talet har vi pratat om att det behövs en samlad byggnad för laboratoriemedicin, i dag är den alldeles för utspridd. Att samla alla laboratorier, alla apparater och alla medarbetare – det skulle vara en storvinst för sjukhuset, patienterna och forskningen. Vården utvecklar hela tiden nya arbetsmetoder. Det gör också att det behövs nya byggnader. För mig är det helt självklart att det måste finnas ändamålsenliga lokaler, säger han.
.jpg)
