Med närmare 2 400 medarbetare, fördelat på många olika yrkesgrupper, är laboratorieverksamheterna samt bild- och funktionsmedicin något av hjärtat i Sahlgrenska Universitetssjukhusets dagliga verksamhet.
– Labprov står för grunden i de flesta diagnoserna. Att vi kan erbjuda så bra diagnostik som möjligt till rimlig kostnad är värdefullt både för patienterna och klinikerna, säger Peter Gjertsson, som är områdeschef, docent och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han ser Sahlgrenska Life som en möjlighet att samla de delar av de laboratoriemedicinska verksamheterna som i dag är utspridda på flera olika byggnader på Sahlgrenska sjukhuset. Med lokaler som är flexibla och anpassningsbara över tid blir det möjligt att dela utrustning och resurser och bistå vården och forskningen. Det gäller den forskning som görs inom vården, och den som sker på universitetet.
Det är både en fråga om ekonomisk hållbarhet – och om förutsättningar för nya arbetssätt, innovationer, utvecklad vård och att nyttja ny teknik och utrustning.
– Att samla laboratorieverksamheterna och kunna nyttja nya tekniker mer gemensamt är en av de stora fördelarna. Den andra är att koppla ihop den laboratoriemedicinska forskningen med forskargrupper som arbetar translationellt (med utgångspunkt i vårdens behov). Och att komma närmare varandra. Med närhet kommer bättre samverkansmöjligheter.
Ytterligare en fördel är att maskiner ska kunna samutnyttjas, och för att människor med olika specialiteter ska mötas på ett annat sätt än tidigare.
– I laboratorievärlden jobbar vi med många olika yrkeskategorier. Där finns vi som har sjukvårdsutbildning i botten, men också de som kommer från naturvetenskapligt håll. IT, ingenjörer, bioinformatiker och helt nya yrkeskategorier i vården.
Det öppnar nya samarbetsmöjligheter, och leder till att behov och utmaningar kan betraktas från helt andra perspektiv än de som vården traditionellt utgått från.
Men lokalfrågan är bara en aspekt i denna vision. Lika mycket handlar det om organisation, processer, samarbete över kompetensområden och nya arbetssätt.
– Ur klinisk laboratoriemedicinsk synvinkel har vi i dag väldigt slitna lokaler som är utspridda. Det gör att vi har svårt att samutnyttja utrustning och arbeta i effektiva processer.
– Samtidigt går utvecklingen mer och mer mot gemensamma utrustningar och alltmer automation.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin inom Göteborgs universitet har i praktiken redan tagit ett första steg mot en modern organisation som skulle kunna prägla funktionen i Sahlgrenska Life.
2019 skapades en centrumbildning kring medicinsk genomik. Medarbetare och utrustning från nio olika enheter samlades i samma organisation. Syftet är att bli effektivare både gentemot vården och med genetisk analys som stöd till forskningen.
– Det började som en organisatorisk förändring och efterhand samlas vissa delar med likartad verksamhet, men det kommer fortfarande vara splittrat geografiskt över sjukhuset. Sahlgrenska Life kommer ge förutsättningar för att samla verksamheten, säger Peter Gjertsson.
Bakgrunden är den snabba utvecklingen i kartläggning och analys av människors arvsmassa, och de möjligheter som detta skapar för patienter, vård och forskning.
Tekniken har utvecklats enormt snabbt. Varje vecka görs nu över 60 kompletta genkartläggningar, i en process som för bara några år sedan kunde ta många veckor att genomföra för en enda patient.
Det ger allt större möjligheter till en mer precis och individanpassad vård för enskilda patienter. Men det genererar också mycket stora datamängder som ska analyseras och sorteras.
Ett modernt sjukhuslaboratorium ser inte ut som det gjorde för några år sedan.
– Det har redan hänt ganska mycket på laboratorierna. Det blir allt mindre våtlab, och mer och mer automatiserat med stora apparater som analyserar prover. Det är inte så mycket manuellt arbete som det brukade vara. Alltmer arbete sker vid datorer och med avancerade verktyg.
– Vi har standardanalyser där i princip ingen människa rör provet. Det kommer in automatiskt på avdelningen, sorteras och analyseras i en maskin, och så går svaret ut.
Effekterna av detta blir bland annat snabbare och säkrare provanalyser som underlag för diagnos och behandling. Men det går också åt mycket personal för att tolka data för de mer avancerade provsvaren.
– Vi försöker hela tiden förändra våra arbetssätt och ta tekniken till hjälp. Vi har en teknisk och medicinsk utveckling som gör att vi kan göra väldigt mycket mer, och är på väg in i precisionsmedicin för att kunna individualisera behandling. Det kräver att vi kan utveckla och hantera avancerade tekniker och analyser inom alla delar av laboratoriemedicin.
Det finns en betydande ekonomisk aspekt på utvecklingen. Automatiseringen frigör resurser.
– Någonstans når man ett tak för hur stora resurser samhället kan lägga på att möta sjukvårdens behov. För att ha råd med att utveckla precisionsmedicin och analyser behöver vi kunna effektivisera våra processer och nyttja tekniskt stöd för att sortera i vår data. Med mindre manuellt arbete kan läkare och övriga specialister koncentreras till det som verkligen är svårt.
– Med teknikens hjälp kan vi sortera bort det som är normalt och lägga kraften på det som är avvikande.
